KATHARINA ANTONSSON
HISTORIA B
VT-99
CARLSUNDS UTBILDNINGSCENTRUM
MOTALA
HANDLEDARE CAMILLA PRUTZ
INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1 INLEDNING 3
1.1 Syfte och frågeställningar 3 1.2 Källor och metod 3 1.3 Tidigare forskning 4 1.4 Bakgrund 4 - 6
2 UNDERSÖKNINGSDEL
2.1 Ägare till Dansby gårdar(1:2, 1:3, 1:4 ) från 1600-talets början fram till 1999. 6 - 8 2.2 Uppdelningen av gårdarna 8 - 9 2.2 2.3 2.2 Torp och backstugor på Dansby´s ägor. 9 - 12
3 AVSLUTNING
3.1 Slutsats/resultatdiskussion 12 - 17 3.1 3.2 3.1 Sammanfattning 17 - 18 3.2 3.1 3.3 3.1 Referenser 19

1 Inledning
Min man, Lasse, och jag, Katharina, bor på en av Dansby´s tre gårdar, närmare bestämt Dansby 1.4. Vi tog över gården från svärfar och svärmor, Ingemar och Lillemor Antonsson, 1989. Ingemar och Lillemor Antonsson köpte gården Dansby 1;4 1962.
Min nyfikenhet om vilka som har ägt gårdarna tidigare vaknade, när jag fick höra om att de tre gårdarna har varit en stor gård från början.

1,1 Syfte och frågeställningar
Syftet med min forskning är att få reda på vilka som har ägt Dansby gård och även när den delades upp till tre olika gårdar. Vad man har haft för typ av drift på gården/gårdarna, om den har skilt sig åt emellan gårdarna.

Mina frågeställningar är följande:

Vilka har ägt Dansby gård? · 3.1 Varför delades gården upp, och när? · 3.1 Fanns det torp och backstugor på Dansby Gård, när i såna fall?

1;2 Källor och metod

Mina största källor har varit landsarkivet i Vadstena och arkivet i Västra ny´s församlings prästgård.
I Vadstenas landsarkiv, med hjälp av husförhörslängderna för Västra ny, tillbringade jag fyra hela dagar och forskade fram alla uppgifter till min första tid i frågeställningen (från 1400-talet fram till 1899).
Men i min städiver inför påskhelgen har jag troligtvis städat bort all min forskning därifrån, den är i alla fall helt spårlöst försvunnen.(snyft, snyft)
Jag har däremot skrivit ner det jag kommer ihåg i huvudet av mina anteckningar.
Förutom det att en del av fotona på husförhörsböckerna i Vadstena var mycket svarta och grötiga, så att jag fick ta in orginalböckerna för att se ordentligt vilka uppgifterna var i dessa, har det gått mycket lätt att forska om gården på båda arkiven.
Prosten xxx xxxx var mycket hjälpsam när jag var och forskade i prästgården, jag tror hon tyckte det var lika spännande som mig att se vilka som bott på Dansby.
Hon skulle snart skicka in vissa av dessa husförhörslängderna hon har i prästgårdens förvar, det tyckte hon var mycket tråkigt för att hon själv tittade i dessa så gott som varje dag, och hittade alltid något nytt och spännande som hon ej sett förut.

1;3 Tidigare forskning

Litteraturen jag har läst för att få en liten bakgrundsbild på det hela är “Från förr till nu“ en dokumentation över torpare och invånare i Västra Ny Östergötland, forskad och sammanställd av västra ny hembygdsförening utgiven år 1981.
Samt ett särtryck med samma namn och samma forskare.
Man ska kanske se lite optimistiskt på hembydsföreningens forskning, tror jag, p g a att de som har forskat är kanske lite partiska till sin egen hembygd.
Jag har även läst i Historia boken “Alla tiders historia“ författad av Harald Gustafsson och Bo Persson utgiven 1995 av bokförlaget Almqvist & Wiksell.
Avsnitten jag har använt och studerat i denna bok är följande: Europa och världen från 1000-talet till 1800-talets mitt, sid 29 – 32. Högmedeltiden, sid 34 – 55. Senmedeltidens kriser, sid 60 – 76. Ekonomisk omgruppering, sid 127 – 128. Befolkningsexplosion och industrialisering, sid 165 – 172. Europa och världen från 1870 – till i dag, sid 195 – 199. Europa dominerar, sid 200 – 247. Välfärdsbygge och realsocialism, sid 331 – 341.
Även i boken “Fårad mark“ författad av Niklas Cserhalmi utgiven 1998 av Sveriges hembygdsförbund, har jag använt följande sidor: 13, 20 -21, 24 - 25, 27 - 29, i min forskning.

1;4 Bakgrund

Landskapet som vi ständigt har runt omkring oss är resultatet av flera tidsåldrars påverkan.
De senaste 50 årens jordbruk har betytt mer för det nutida landskapets utseende än de föregående 4 500 åren.
Men trots detta faktum så finns det spår kvar i landskapet efter de människor som levt här innan oss.
Landskapet är polykront (poly = många, kronos = tid); det innehåller flera tidsåldrar eller flera tidsskikt.
Från och med mitten av 1700- och under 1800-talet var jordskiften i byarna den viktigaste orsaken till de utförda karteringarna.
1749 påbörjades storskiftet, men först 1757 kom förordningen om storskifte, 1803 om enskifte och 1827 om laga skifte.
Storskiftet var det första moderna skiftet, vars mål var att begränsa antalet tegar som varje bonde brukade för att effektivisera hans arbete.
Men bönderna hade skiftat sina jordar långt innan 1700-talets inträdande.
I dessa äldre skiften hade en riskspridnings - och rättviseprincip legat bakom genomförandet.
Tanken var att varje bondefamilj skulle ha lika del i såväl de bördiga som de magra och i de torra som fuktiga jordarna utifrån den andel varje bonde ägde i byn.
Detta hade resulterat i ett mycket uppsplittrat jordinnehav där en bonde ägde många små jordlotter, i form av smala ägoremsor, utspridda över hela byn.
Storskiftet skulle samla ihop och lägga samman den enskildes små, utspridda ägolotter till ett fåtal större tegar.
Stadgan sa att varje bonde fick äga maximalt fyra tegar i ett och samma ängs- eller åkergärde.
Mellan 1729 och 11757 var samtliga brukare i en by tvungna att vara överens om att storskifta byn för att lantmätaren skulle genomföra skiftet.
1757 ändrades reglerna eftersom endast mycket få skiften genomförts.
Den nya regeln sa att det räckte med att en av byborna önskade skifta för att förrättningen skulle genomföras även om detta var oönskat av byns övriga medlemmar.

Vid storskiftet minskade antalet tegar som varje bonde brukade men inte så drastiskt som förhoppningarna hade varit.
På storskifteskartorna finns alltid två tidsskikt redovisade: förhållandet på plats när lantmätaren kom dit och började uppmätningarna och situationen när lantmätaren lämnade byn efter att förrättningen genomförts.
I åkermarken är detta tydligast.
Den gamla tegindelningen är tät och uppsplittrad, ovanpå detta ligger nya sammanslagna, större tegar som är resultatet av storskiftet.

Enskiftet 1803 - 1827 var en förelöpare till laga skiftet.
På Svaneholms gods i Skurups socken i Skåne påbörjades en omfördelning av de underlydande byarnas ägor under 1780-talet.
Initiativtagare till omarronderingen var godsets ägare Rutger Macklean.
Hans tanke var att samla varje gårds kraftigt splittrade ägor till en enda enhet och placera gårdsbebyggelsen i mitten av jordinnehavet.
Detta resulterade i att man flyttade ut samtliga gårdar från de ursprungliga bytomterna, lade ut de nya gränserna som stora rektanglar i landskapet och lade gårdstomten mitt i.
På så sätt skulle varje brukare ha så nära som möjligt till sin ägor och samtidigt bli självbestämmande över odlingsrytm och brukningsmetoder.

Godset Svaneholms upplevde efter skiftet ett tydligt uppsving i produktivitet.
1785 bodde det 701 personer på godset.
Ett år senare hade 102 människor gett sig av men 1804 bodde det cirka 1 400 personer på Svaneholms ägor, dubbelt så många som 20 år tidigare.
Sporrade av Mackleans framgångar ville staten följa det goda exemplet och utlyste 1802 enskiftet.

Enskiftet blev framgångsrikt på Skånes slättland.
Men i större byar i övriga landet misslyckades enskiftet på grund av de landskapsförutsättningar som rådde; i Skånes relativt homogena landskap med vida utsträckta marker var det möjligt att med linjal lägga ett rutmönster över landskapet för att sedan plocka in gård efter gård och göra fördelningen rättvis där landskapet var mer differentierat blev det omöjligt att fördela marken rättvist mellan gårdarna så att varje gård endast skulle ha en enda äga.

Men tanken på radikala jordbruksreformer var född och det dröjde inte länge förrän laga skiftet åstadkom det enskiftet inte hade klarat.
När förordningen om laga skifte kom 1827 avslutades både storskifte och enskifte.
Protokoll och symboler för enskiftesskartorna är väldigt lika laga skifteskartorna.

Laga skifte innebar en mer drastisk omfördelning av jord än vad storskiftet hade gjort men i regel en måttligare och mer genomtänkt fördelning av gårdens ägor än enskiftets förslag.
Laga skiftet är en direkt fortsättning och modifiering av enskiftet.
Den enda skillnaden var att istället för att tillåta maximalt en äga per gård sade laga skiftesstadgorna att varje gård fick ha tre ägoskiften, två i åker och äng och ett i skogsmark.

Laga skifte började med att lantmätaren mätte upp byn och värderade all jord vilket resulterade i en karta över byn.
Jorden värderades mycket noggrant efter bördighet som mättes i åtta kategorier.
Därefter försökte lantmätaren att hitta en lösning där samtliga gårdar skulle få endast en enda äga samlad på ett ställe eller åtminstone så få ägor som möjligt.
Marken man fick skulle i avkastning och brukningsvärde exakt motsvara den mark som gården tidigare ägt, då utspridd över hela byn.


2 Undersökningsdel

2;1 Ägare till Dansby gård

Hans Rotkirch köpte gårdarna Dansby och Järskalleby i början av 1600-talets sekel, en mycket händelserikt sekel för västra ny socken.
Släkten Rotkirch kommer från Tyskland.
Man kan antaga att den har förgreningar till släkten Eggard von Kyren, Saliga Katarinas make; Hans var militär och bland annat förste stallfogde över drottning Christinas stall.
Släkten Rotkirch byggde till Katarinas ära till västra ny kyrka år 1666.
Denna släkt skulle sedan äga många gårdar i socknen.
Idag lär det bara finnas en ättling kvar av Rotkirch, och denne man finns i Tyskland.
Döttrarna i släkten gifte sig med bl.a. Åkerblad, Hertzman och Trolle.
Efter släkten Rotkirch tog släkten Ramstedt över Dansby gård.
Johannes Ramstedt var ekonom på Medevi brunn.
Han gifte sig med Görild född Brauner 9/10 –1750, ett bröllop som var mycket omtalat, har ej kunnat ta reda på varför.
Ramstedt hade till Dansbys ägor lagt följande torp och backstugor; Nybygget, Hjulhemmet, Stockängen och Sundsjö.
Dessa var under nära etthundra år under Dansbys ägor och torparna gjorde sina dagsverken åt familjen Ramstedt.
År 1816 avled Johannes Ramstedt och p.g.a. att det ej fanns några barn i familjen som kunde ta över gick hela gården på auktion.
Detta ledde till att gården delades upp på tre gårdar, de gårdarna som finns även i dag.
De tre gårdarna betecknas idag enligt följande : ¼ äga = Dansby 1:2. ½ äga = Dansby 1:3. ¼ äga = Dansby 1:4.


Ägarna till gårdarna från mitten av 1800-talet fram till våra dagar 1999.


Dansby 1: 2 = ¼ ägare

Byggmästare Axel Åberg infl.1900 utfl.1911

Adolf Leonard Karlsson död 1913 infl.1911 utfl.1913

Artur Schubert född 1873 infl.1914 utf.1918
h. Elin Augusta Teresia Zederfeldt född 1869
söner: Sten & Åke

Gustav Andersson född 1861 infl.1918 utfl.1925
h. Hulda Albertina Andersson född 1859
sönerna: Josef Gottfrid född 1896
Henrik Lukas född 1900


Gustav Rikard Johansson född 1865 död 1938 infl.1925 förmodl.utfl 1940
h. Hulda Emilia Larsson född 1867 död 1949
dotter xx xxx xxxx född 1898

xx xxx xxxx född 1898 infl.1940 utfl.1961

xx och xx xxxx infl.1961
Sönerna: xx och xx


Dansby 1:3 = ½ ägare
Lars Andersson infl.1842 utfl.1855
h. Karin Persdotter

Anders Petter Larsson i Rustinge infl.1855 utfl.1876
h. Augusta Karolina Kastbom

Fritiof Verner Larsson infl.1876 utfl.1911
h. Charlotta Sofia Pettersson

Karl Sandberg infl.1911
Arrendator:
Viktor Emanuel Sandberg född 1872 död 1958 infl 1913
h. Helga Wilhelmina

xx xxxx infl. 1947
h. xx xxxx
dottern xx xxxx

Lars Andersson ägare av gården Järskalleby inköpte även Dansby 1:3 1842.
Lars fick fem barn med hustrun Karin – tre flickor och två pojkar.
Omkring 1855 säljs gårdarna till sönerna.
Järskalleby köps av äldste sonen Gustaf medan yngsta sonen Anders köper Dansby 1:3.
Anders gifter sig med Augusta och de får fyra barn – två flickor och två pojkar
Den yngsta sonen Fritiof övertar Dansby 1:3 och gifter sig med Charlotta och de fick två pojkar - Sven och Nils.
1911 säljer Fritiof gården till Karl Sandberg.
Karl och Viktor var bröder.
Karl ägde bl.a. gården Ostdalen, han var en stor affärsman, och han öppnade en av de första speceriaffärerna i Motala.
Karl ägde Dansby gård, men Viktor arrenderade gården av sin bror tillsammans med sin hustru Helga.
Viktor och Helga fick tretton barn. Ett av dessa tretton barn var sonen Åke Sandberg.
Deras son xx xxxx och hans hustru xx övertog lantbruket på arrende efter fadern 1947 och driver det fortfarande, men är idag ägare.
xx och xx har ett barn, en dotter vid namn xx.


Dansby 1:4 = ¼ äga

Karl Alfred Gustafsson född 1854 utfl.1905
h. Anna Lovisa Moberg
Son Albert Verner
Dotter Alma Alfrida

Helge Georg Karlsson född 1875 infl.1905 utfl.1938
h. Jenny Lovisa Kristina Moberg född 1871 död 1928
omgift 1934 med Maria Matilda Larsson
dotter: xx xx xxx född 1901
son: xx xx xxx född 1903

xxx och xxx xxxx infl.1938 utfl.1955
Söner: xxx, xxx
Döttrar: xxx, xxx, xxx, xxx


Alfred Einar Kristian Törnwall född 1898 infl.1955 utfl.1956
h. xxx f.1904

xx xxxx infl.1956 utfl.1959

xx xxxx infl.1959 utfl.1961

Ingemar & Lillemor Antonsson infl.1961
Son: Lars
Dotter: Ann-Christin

Lars & Katharina Antonsson infl.1989
Son: Morgan
Döttrar: Rebecca & Erika


På auktionen som änkan Görild Ramstedt hade på Dansby gård köpte Patron Grill på Bona bruk in, våran gård, Dansby 1:4.

2.2: Uppdelning av gården

År 1816 avled Johannes Ramstedt, den dåvarande ägaren till hela Dansby gård, och p.g.a. att det ej fanns några barn i familjen som kunde ta över gick hela gården på auktion.
Orsakerna till uppdelningen som den är i dag är det att laga skifte gjorde sitt inträde.
Storskifte den första av de tre stora jorddelningsreformerna under senare delen av 1700-talet.
Det beslöts 1749 och genomfördes successivt under seklet.
1783 tillkom bestämmelser om lantmäteriförrättning i samband med skiftet och varje bydelägare hade skiftesförord, dvs kunde ensam framtvinga ett skifte.
Trots detta fick storskiftet begränsade verkningar.
På de flesta håll förblev ägosplittringen ett hinder för jordbrukets rationalisering, vilket ledde till de följande förordningarna om enskifte 1803 och laga skifte 1827.
På kartorna över Dansby gård vid skiftet kan man tydligt se att det ej fanns några hus alls på våran mark ( 1:4 ).
Huset som vi bor i nu flyttades isamband med skiftet till det nuvarande läget.
Det flyttades med hela grunden bit för bit.
Det finns ej några tydliga spår efter vart det låg från början på Dansby 1:2.

Enskiftet 1803 - 1827 var en förelöpare till laga skiftet tanken var att samla varje gårds kraftigt splittrade ägor till en enda enhet och placera gårdsbebyggelsen i mitten av jordinnehavet. Detta resulterade i att man flyttade ut samtliga gårdar från de ursprungliga bytomterna, lade ut de nya gränserna som stora rektanglar i landskapet och lade gårdstomten mitt i.
På så sätt skulle varje brukare ha så nära som möjligt till sin ägor och samtidigt bli självbestämmande över odlingsrytm och brukningsmetoder.

Enskiftet blev framgångsrikt på Skånes slättland.
Men i större byar i övriga landet misslyckades enskiftet på grund av de landskapsförutsättningar som rådde; i Skånes relativt homogena landskap med vida utsträckta marker var det möjligt att med linjal lägga ett rutmönster över landskapet för att sedan plocka in gård efter gård och göra fördelningen rättvis där landskapet var mer differentierat blev det omöjligt att fördela marken rättvist mellan gårdarna så att varje gård endast skulle ha en enda äga.
Men tanken på radikala jordbruksreformer var född och det dröjde inte länge förrän laga skiftet åstadkom det enskiftet inte hade klarat.
När förordningen om laga skifte kom 1827 avslutades både storskifte och enskifte.

2.3 Torp och Backstugor på Dansby gård

Bosättningsår Torpare född Hustru född Barn
Ryttartorp nr 114 Brotorp
1699 Börje Dansberg 1670
1706 Anders Falk
1713 Olof Dansberg
1733 Magnus Dansberg
1763 Gustaf Lundgren
1770 Johan Dansberg
1791 Anders Dansberg 1762 Cajsa 1764 6
1817 Anders Duktig 1786 Stinalisa Månsdotter 1785 4
1820 Johan Gustafsson 1810 Johanna Jansdotter 1805 2
1831 John G. Tancred 1810 Johanna 1806 6
1850 Johan Gustaf Tancred
1856 Johannes Brandt 1824 Johanna Jakobsdotter 1829 3
1872 Frans Ludvig Kraft 1848 Johanna M. Jakobsdtr 1843 8
1899 G.D. Jacobson Fritz 1874 Alida Amalia Welin 1878 3


Bosättningsår
Torpare
född
Hustru
född
Barn
Eriksberg

1820 Anders Månsson 1784 Lena Cajsa Andersdtr. 1790 4
1830 Erik Hallgren 1789 Maja Jönsdtr. 1775 1
1837 Arvid Duktig 1823
1854 Leander Karlsson 1837 Anna Maria Jakobsdtr. 1829 3
1886 Gustaf l. Larsson 1833 Maria Zakrisdtr. 1845 1
1901 Gustaf AD. Nordström 1873 Hilma Wilhelmina 1872 2

Carlsbacken
1820 Carl Jonsson 1780 Maja Persdotter 1783 4
1861 Gustaf Carlsson 1818 Beata Persdotter 1822 8

Lilla Nytorp
1789 Ryttare J. Dansberg 1733 Cajsa Larsdotter 1755 1
1805 A. Jonsson Sjölund 1797 Anna Håkansdotter 1801 1
1820 Jan Andersson 1767 Cajsa Persdotter 1762 2
1830 Anders Nordgren 1790 Evalisa Virögren 1803 3
1837 Ulrik Jansson 1804 Anna-Lisa Carlsdotter 1811 4
1900 Johan Toll 1815 Anna-Stina Andersdtr. 1823

St. Nytorp
1789 Enkem.Petter Larsson 1714 2
1800 Jon Dansberg 1733 Cajsa Larsdotter 1755 1
1812 Jan Andersson 1767 Cristina 1762 2
1830 Ulrik Jansson 1804 Anna-Lisa Carlsdotter 1811
1850 karl Johan Sturkell 1825 Christina Lovis Persdtr 1824 3
1871 Johan V. Danielsson 1837 Kristina Zettergren 1842 12
1880 Karl Fredr. Jansson 1834 Karolina Hilding 1843 8

Ängstorpet
1789 Christoffersson 1756 Helena 1754 Det fanns inga fler torpare efter Christoffersson

Carlslund
1789 Jonas Nilsson 1734 Cecilia 1735 3
1805 Erik Hansson 1762 Anna Persdotter 1764 5
1820 L. Andersson 1803
1820 Nils Nilsson 1777
1830 Anders Duktig 1786 Brita Stina Andersdtr 1796 6
1830 Carl Johan Sturkell 1825 Christina Lovisa Persdtr. 1824 1
1837 Simon Hellström 1799
1837 Karl Jacob Täpp 1816 Maja Stina Svensdotter 1802 3
1854 Carl Johan Sturkell 1825 Christina Lovisa Persdtr. 1824 1
1866 Peter Jonsson 1823 Anna Gust. Andersdtr. 1836

Nybygget
1789 Petter Larsson 1732 Anna Andersdotter 1730 3
1805 Anders Persson 1769 Anna Greta Carlsdotter 1774 1
1905 Johan Hjalmar Jansson 1868 Emilia Lovisa Adolfsdtr. 1870 7

Torpen Sundsjö, Hjulhemmet och Stockängen tillhörde Dansby i cirka hundra år.

Bosättningsår
Torpare
född
Hustru
född Barn

Sundsjö
1792 Peter Nilsson 1764 Stina 1762 3
1795 Magnus Larsson 1750 Anna Jansdotter 1732 2
1805 Anders Jönsson 1745 Anna 1753 1
1820 Carl Andersson 1785 Maja 1796
1837 Abraham Jonsson 1799 Helena 1803 1
1854 Carl Johan Persson 1821 Carolina 1819 2
1861 Frans Johan Andersson 1832 Johanna Sofia 1814 1
1866 Äg. Carl P. Andersson 1834 Carolina 1819 1

Hjulhemmet
1783 Johan Andersson 1744 Maria 1727 1
1789 Lars Pehrsson 1747 Beata 1746 5
1792 Carl Jönsson Stina-Cajsa 3
1805 Lars Larsson 1777 Maja-Lisa 1782 4
1837 Brukare A. Eriksson 1810 Anna-Lisa 1802 3
1847 Bruk. A.G. Gustafsson 1828 Maria Gustafa 1824
1854 Bruk.. A. J. Andersson 1821 Anna 1824 5
1866 Bruk. A. Fr. Gustafsson
1871 Ägaren Grill på Bona
1886 ½ Per Erik Vidlund
½ Joh.Fritz Andersson 1839
1830

Stockängen
1789 Erik Eriksson 1720
1792 Sven Ersson 1751 Stina 1764 6
1805 Peter Månsson 1749 Stina Jansdotter 1749 4
1820 Petter Andersson 1764 Stina 1758 2
1837 Gustaf Månsson 1802 Stina 1795 3
1842 Arr. C. Hellqvist 1806 Anna lisa 1808 2
1848 Bruk. C. P. Abrahamsson Johanna
1854 Bruk. Peter Andersson 1805 Greta 1801 4
1861 Bruk. August Lind 1837 Clara Matilda 1836 3
1871 Äg. 1/3 August lind
1/3 c. Aug. Korall
1/3 c. Jon. Månsson
1847
1830
Emma Magdalena
Johanna Gustafa
1842
1832
3
2

Backstugor under Dansby
Fallen
1789 Anders Räelsson 1747 Maja Henricsdotter 1750 5
1805 Nils Nilsson 1777
1830 Simon Hellström 1799

Anderberg
1820 Anders Duktig 1786 Britta Andersdotter 1796 3

Malmstorp
1839 Ulrik Malmström 1808 Johanna Håkansdotter 1801 2
Ulrik var bror till August Malmströms far.
Ulrik vigdes den 22oktober 1830 m. Johanna Håkansdotter från Klastorp.
Johanna Håkansdotter var syster till August Malmströms mor.

Falltorpet
1820 Karl Johan Stuckart 1825 Kristina Lovisa Persdtr. 1824